@Macfeast: ”Biblioteksmys för mysighetens skull är helt enkelt onödigt”

Postat den 4 augusti, 2011 av macfeast

Aspkoll.se, ett svenskt diskussionsforum inriktat på webbutveckling, ställer sig i ett nyhetsbrev till sina nuvarande och tidigare medlemmar den 4 augusti frågande till sin egen framtid. Tillväxten har sjunkit kraftigt sedan 2009 och de tidigare aktivitetssiffrorna tappar fäste. Det här är långt ifrån ett unikum. Att 2011 hitta ett svenskt webbforum som inte sett aktiviteten dala är svårt. Varför är de forna kunskapskällorna på väg ned i graven, bör vi göra något åt det, och vad kommer härnäst? Webbutvecklaren Mauritz Zachrisson spekulerar om de sociala nörderiernas framtid.

Handen på hjärtat. Min spontana reaktion var definitivt inte förvåning.

2006-2007 var, i alla fall för den del av de svenska webbforumen inom webbutveckling jag råkats med, något av två glansår. Diskussionerna gick heta, dygnet runt, om allt och inget inom allt mellan dåtidens nya, spännande saker som CSS 3′s första stapplande steg till databasqueries. Målgruppen var främst tonåringar och unga vuxna. Det fanns en webbkultur på ett helt annat sätt än idag. Bland unga tonåringar ansågs det inte alltför sällan som lite coolt och häftigt att ha och hålla på med den tidens pingviner — hemsidorna.

Något hände. Vad är osäkert. Kanske svängde kulturen bara, som den så vackert ibland tenderar göra. Forummoderatorerna tröttades ut av en allt mer sjunkande nivå på frågor. Besökssiffrorna sjönk. Facebook och till viss del Twitter slukade sakta men säkert webbens sociala sfär. Bland 13-åringarna blev en webbsida lika betydelsefull som en axelryckning.

Ett problem som framstår som allt mer tydligt är fokuset på fakta. Otroligt stora delar av diskussionen har handlat om fakta. Om frågor kring lösningar och problem. Det här är den enkla sidan av steken. Till och med Svensson, utan kunskap om betydelsen av varken ordet webbläsare eller operativsystem, har ökat sina krav på information. Vi vill ha den nu, inte senare. Realtime-information blev aldrig riktigt så hypat som många i början ville få det till. Det har istället blivit en naturlig utveckling. Men det är irrelevant.

Huvudsaken är att informationsvanorna förändras. Att vänta två timmar på ett forumsvar som med största säkerhet inte täcker allt man behöver ha reda på är inte längre aktuellt. Personligen tycker jag inte ens att Twitter längre räcker. Med Google kan man istället hitta de svar man söker, idag bättre än någonsin tidigare. Stundtals känns det som att nästan varje existerande problem tagits upp på siter som Starckoverflow. Till och med de mest obskyra programvaror har inte sällan riktigt bra dokumentation. Information är inte längre ett problem, vilket är varför vi inte längre behöver några forum eller plattformar för att fråga efter det. Det är redan gjort. Varför uppfinna hjulet för tolfte gången?

Kort sagt kan man dra en parallell till skolan.
Att sitta i biblioteket och mysa för mysighetens skull är helt enkelt onödigt. Google går fortare.

Men när vi ändå är inne på paralleller till skolväsendet finns en annan, viktig sak att tänka på. Nämligen framtiden för den sociala webbutvecklingen och att diskutera och finna folk att dela erfarenheter med tack vare sin hobby eller sitt yrke. I skolan gör vi till mångt och mycket detta, om än påtvingat av skolplikten och utbildningsbehovet. Att inte bara ta reda på fakta som behövs för att utföra en uppgift, utan att behandla den, vrida den och diskutera den, och finna nya, intressanta erfarenheter och människor man trivs med och arbetar bra med genom analys och diskussion. När faktan är lättillgänglig behöver den sociala sfären moderniseras och börja röra sig mot nya arenor. En onekligen ganska torr marknad.

Sweden Social Web Camp som går av stapeln i dagarna är ett bra exempel. Ett exempel på hur information och problem blir så mycket mer intressanta när man gör det till något socialt. Inte genom ytterligare en satans Share-knapp, utan genom människokontakt i form av en konferens, eller någon annan mötesplats, såväl digital som analog, som ger utrymme för djupare diskussion. Ja, det finns gränser för vad som kan avhandlas på 140 tecken eller bland hurtiga söndagstidningsläsare på Facebook. Men SSWC är också bara ett exempel. Det finns mer. Men det behövs ännu mer. Framförallt måste nörderi få vara nörderi. I dagens sociala medie-hype tycks allt handla om framgångar på Facebook. En problembeskrivning eller frågeställning som inte alls kräver kunskapstörst sena kvällar i Terminalen. I ärlighetens namn är det svårt att sätta fingret på annat än behovet av något nytt. Något mindre lösaktigt, något djupare och något mindre prestigefyllt och något lite nördigare än den ganska utkörda sociala medier-debatten.

Frågan är; vad är det?

Mauritz Zachrisson är 16 år, produktionschef och webbutvecklare på system– och marknadsinriktade Dock Produktion, samt en flitig användare av olika sociala plattformar under såväl forumens glanstid som dagens Twitter-hype. Utöver webben och datorernas värld pluggar han naturvetenskap och funderar över framtiden, eller tar en kaffepaus på Twitter under kontot @Macfeast.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Dölj oviktiga custom fields när de inte behövs [WordPress]

Postat den 10 maj, 2011 av Erik Johansson

Ett fantastastiskt sätt att i ett wordpress-tema möjliggöra lite större utsvävningar och konfiguration och tweaks är att sätta upp fördefinierade så kallade custom fields, för detta använder jag more-fields, där olika värden kan sättas och därmed nyttjas i temafilerna. Se bild till höger.

Dessa är i många fall bara nyttiga på en eller ett par sidtyper (i det här fallet projektsida) och därmed totalt ointressant för redaktören att se på de andra sidorna.

Till min hjälp för att uppnå detta valde jag jQuery. Dels för att det är väldigt enkelt att visa/dölja div’ar med det och dels för att jag då lätt skulle kunna göra så att rätt boxar visas så fort man byter template. Man behöver alltså inte ladda om sidan. Jag skapar en fil jag kallar myAdmin.js


jQuery(document).ready(function(){
 //Sätt en onchange på template-selecten
 jQuery('#page_template').attr("onChange", "loadBoxes();");
 //Rätt boxar måste visas/döljas när man kommit in på sidan också
 loadBoxes();
});

/**
 * Funktion för att visa/dölja rätt boxar.
 */
function loadBoxes() {
 //templ är den template man valt
 var templ = jQuery('#page_template').val();

 //utgångsläge så allt visas
 jQuery('#startsideegenskaper').show();
 jQuery('#projektkategorier').show();

 //Om startsida, dölj projektboxen
 //Om projekt eller default-template, dölj startsideegenskaperna
 //Annars dölj alla specialegenskaper
 if (templ == "page-startpage.php")
 {
 jQuery('#projektkategorier').hide();
 }
 else if (templ == "page-projectlist.php" || templ == "default")
 {
 jQuery('#startsideegenskaper').hide();
 }
 else
 {
 jQuery('#startsideegenskaper').hide();
 jQuery('#projektkategorier').hide();
 }
}

Därefter, för att denna ska laddas när jag är inne i admin, måste jag hooka in denna. I min functions.php lägger jag följande


function my_init_method() {
 if (is_admin()) {
 wp_register_script( 'admin', '/wp-content/themes/temanamn/myAdmin.js');
 wp_enqueue_script( 'admin' );
 }
 }
 add_action('init', 'my_init_method');

Så enkelt är det!

I och med detta laddas alltså mitt javascript inne i admin och jag kan däri helt styra vad som ska visas och döljas med enkla jQuery-selectors. I och med detta kan jag ge redaktören ett perfekt anpassat val av funktionalitet för varje enskild sidtyp utan att denna ska behöva oroa sig för att den funktionaliteten kanske inte är implementerad på den valda sidtypen.

Publicerat i kodning | Etiketter , , , , , | 2 kommentarer

Slå upp ip-nummer eller host i PHP och Javascript

Postat den 19 april, 2011 av Erik Johansson

Ibland, t.ex om man har olika språkversioner av en sajt, vill man veta från vilket land en besökare kommer för att kunna leverera ”rätt” content till denne. Det finns fantastiska bibliotek för detta tillhandahållna av http://www.maxmind.com/

PHP

1) aptitude install php5-geoip
2) /etc/init.d/apache2 restart
3) wget http://geolite.maxmind.com/download/geoip/database/GeoLiteCity.dat.gz
4) gunzip GeoLiteCity.dat.gz
5) mkdir -v /usr/share/GeoIP (kan ha skapats iom steg 1)
6) mv -v GeoLiteCity.dat /usr/share/GeoIP/GeoIPCity.dat
7) skriv ut det i en php-fil med exempelvis

<?php
$ip = $_SERVER["REMOTE_ADDR"];
$cityinfo = geoip_record_by_name($ip);
echo "My IP is: " . $ip . "<br/>";
echo "My Country is: " . $cityinfo["country_code"];
?>

Javascript

<script language="JavaScript" src="http://j.maxmind.com/app/geoip.js"></script>
<br/>Country Code:
<script language="JavaScript">document.write(geoip_country_code());</script>
<br/>Country Name:
<script language="JavaScript">document.write(geoip_country_name());</script>
<br/>City:
<script language="JavaScript">document.write(geoip_city());</script>
<br/>Region:
<script language="JavaScript">document.write(geoip_region());</script>
<br/>Region Name:
<script language="JavaScript">document.write(geoip_region_name());</script>
<br/>Latitude:
<script language="JavaScript">document.write(geoip_latitude());</script>
<br/>Longitude:
<script language="JavaScript">document.write(geoip_longitude());</script>
<br/>Postal Code:
<script language="JavaScript">document.write(geoip_postal_code());</script>
Publicerat i kodning | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Fler länder blickar mot Open Source

Postat den 14 februari, 2011 av Erik Johansson

Det verkar vara inne att gå över till Open Source just nu. Jag har tidigare skrivit om att det finska rättsväsendet och den franska polisen gått över till fri mjukvara. På senaste tiden har också Londonbörsen, samt Ryssland bytt och nu utannonserar också Kuba att de ska påbörja en satsning på öppen källkod. Först ut är University of Computer Sciences (UCI) som med 8000 datorer ska migrera till GNU/Linux. Distributionen som kommer användas är NOVA 3.0, en ubuntukompatibel distribution som de själva tagit fram på Kuba.

Jag tycker det är en positiv utveckling både att de olika länderna ser behovet av att inte bli inlåsta hos ett företag, samt att man ser hur man kan utveckla mjukvara för sitt eget behov genom öppen källkod. Vi entusiaster av öppen källkod här i Sverige skulle säkerligen vilja se större steg inom detta även här i Sverige och enligt den kontakt jag har med moderata riksdagsgruppen så är det något som finns på agendan. Dessvärre är Sverige ett väldigt Microsoft-älskande land inom näringslivet, men det vore fantastiskt om staten vill gå in som gott föredöme. Nu ska man inte köra fri mjukvara ”bara för att”, men just argument som att inte låsa sig hos ett företag, använda öppna standarder kring filformat som man vet kommer vara möjligt att öppna även i framtiden, möjlighet att anpassa mjukvara enligt sitt behov istället för att anpassa arbetsflödet efter mjukvara.

Vad tycker ni? Vilken del av offentlig verksamhet vore lämpligast att försöka skjuta över först? Polisen/Rättsväsendet som i Frankrike och Finland, eller skolor och annan statlig administrationsverksamhet som i Kuba och Ryssland?

Publicerat i Open source | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Så ersätter du dina dyra program med Open Source motsvarigheter

Postat den 27 januari, 2011 av Erik Johansson

Det finns oändligt många riktigt kostsamma, men också ofta väldigt bra, applikationer på marknaden där ute. Vi har allt från Adobe Creative Suite, som kostar 20 tusen +, till Microsoft Office som kostar 2000-5000 kronor beroende på version. Som sagt är dessa program riktigt riktigt bra och jag tänker inte lägga någon bedömning i om priset är korrekt eller inte satt till kompetensen i programmen, men faktum är att över 90% av användarna lätt skulle klara sig med ett billigare alternativ. Nedan pekar jag då på några gratis, fria och öppna alternativ som finns på marknaden som skulle kunna låta dig undvika det dyrare inköpet.

Adobe Photoshop (9995 kr) -> GIMP (länk) En klassisk ”kamp” där open source rörelsen ständigt hävdar att allt man kan göra i Photoshop kan man göra i GIMP. Jag vill väl inte riktigt hävda att så är fallet. Men för säkerligen 99% av alla hemanvändare och 90% av alla som jobbar med fotografier skulle GIMP räcka väldigt väldigt långt om inte hela vägen. Kan även öppna Photoshops filformat, psd.

Adobe Illustrator (9539 kr) -> Inkscape (länk) Även detta är en klassisk kamp men där Inkscape faktiskt fått mycket mer, och välförtjänt, erkännande. Inkscape har istortsett inga brister jämfört med Illustrator bortsett från att det inte är branschstandard, om det nu ska ses som en brist att räkna in. Kan även öppna Illustrators filformat, ai och svg.

Adobe InDesign (11059 kr) -> Scribus (länk) En kamp som gått lite i det dolda, mycket p.g.a. att denna typen av layout-program inte används särskilt ofta utanför branschen där InDesign ”såklart” är standard. Scribus är kompetent, inget snack om saken, och som privatperson skulle du med all säkerhet aldrig behöva InDesign om ditt mål inte är att ta dig in i branschen och bygga på din programspecifika kompetens av den anledningen. Kan även öppna InDesigns filformat, eps, dock inte standardformatet .indd.

Adobe Dreamweaver (6245 kr) -> Eclipse (länk) Här skulle man kunna nämna tusentals olika IDEer. Dreamweaver var väldigt väldigt stora på webbutveckling ett tag, men på senare år har de tappat och ses nu mest som ett nybörjarverktyg iom att man grafiskt kan skapa en hemsida genom ”drag and drop”. För vanligt kodande är det en helt okej IDE, men här är Linux och den öppna världen verkligen ”the shit”. Här har vi nämnda Eclipse, NetBeans, Komodo Edit, Kdevelop, Geany och många många fler.

Adobe Lightroom (2595 kr) -> digiKam (länk) För att vara ärlig finns det ingen applikation här som når hela vägen fram till den exceptionella standard som Lightroom och även Apples Aperture håller. Dock finns det flertalet såsom digiKam, blueMarine och Shotwell som rör sig i vattnet bakom och räcker för en hel del människor. De är riktigt bra program för att hantera, sortera och tagga bilder. Dock har de inte riktigt lika bra redigeringsmöjligheter som Lightroom och Aperture, så man får helt enkelt se det till vad man ska ha programmet till. Ska man sortera, tagga och göra enklare justeringar så kanske det räcker med ett av de enklare programmen där man bara bygger upp ett bibliotek. Är man professionell fotograf som fotograferar evenemang åt andra, skapar broschyrer och böcker osv. Då räcker tyvärr inte de öppna lösningarna riktigt till utan att man öppnar varje bild i en riktigt fotoredigerar såsom GIMP och gör lite fixar.

Microsoft Office (1095 kr – 5995 kr) -> Open office (länk) Det här är nog det som borde vara det i särklass enklaste beslutet för hemanvändaren. Microsoft har lyckats få folk att tro att man måste ha just Microsoft Office för att överhuvudtaget kunna skriva texter på datorn, något som självklart är helt fel. Microsoft Office är, självklart, oslagbart när det gäller att göra kompatibilitetssäkra dokument som ser likadana ut hos alla just för att ”alla” har Microsoft Office. OpenOffice kan öppna och spara i alla MS Office filformat även om dess standardformat och det format de förespråkar är open document, en öppan standard som framtidssäkrar dina dokument på ett helt annat sätt än proprietära format. I den här ”kampen” skulle jag vilja säga att 99,9999% av hemanvändarna och väldigt stor andel av företagen skulle klara sig med openoffice.org. Skulle alla företag gå över samtidigt skulle denna siffra vara 100% för det som hindrar är inte kompetensen hos programmet, det är kompatibiliteten med Microsoft Office.

Autodesk 3d Studio Max ($4,995.00) -> Blender (länk) 3D-branschen är en bransch som verkligen har sjuka priser när det gäller de professionella applikationerna. Här snackar vi alltså om 5 tusen dollar. Blender är ett ruggigt ruggigt bra program där bl.a. kortfilmer såsom Big Bunny Buck och Elephants Dream och många fler har gjorts. Här är det inget snack om saken, de som använder något proprietärt, dyrt, annat program gör det enbart för att de gillar gränssnittet eller så bättre. Det finns ingenting de är bättre på än Blender som är open source och gratis. Det är helt sjukt att man kan göra så här bra applikationer gratis och fria, men det visar också styrkan i open source.

–

Vilka applikationer har du svårt att ersätta? Kommentera gärna nedan så ska vi se om vi kan leta upp någon bra ersättare eller om det helt enkelt är ett av de hål, som ju faktiskt finns, i det öppna programutbudet.

Publicerat i Open source | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 5 kommentarer

Kod – en open source kodeditor för Mac

Postat den 20 januari, 2011 av Erik Johansson

En av de saker jag saknar mest av allt på Mac-plattformen är en riktigt bra kodeditor. Visst har vi en fantastisk enkel editor i Smultron, enklare IDE’er som Coda och Espresso eller de klassiska tunga skeppen såsom Netbeans och Eclipse. Det vi dock saknar är en riktigt bra lättviktig editor med hög kompetens, likt t.ex. Geany på Linux. Både Coda och Espresso har stannat upp ordentligt i utvecklingen och saknar fortfarande ovärderliga funktioner såsom en vettig intellisense med auto-komplettering på egna funktioner och variabler. Helt ovärderligt på större projekt.

I slutet av förra året lanserade så @rsms kodeditorn Kod som han sedan även släppte open source. Än är funktionaliteten väldigt sparsam men målen är höga och sedan koden släpptes öppen har utvecklingen tagit bra fart och vi ser även konstruktiva diskussioner där utvecklare som sitter på Mac och sedan med all säkerhet kommer använda Kod kan vara med att även utveckla vilken funktionalitet den ska få. Något som är svårt på de gamla stora tunga open source projekten såsom Eclipse.

Nuvarande funktionalitet (urval)

  • Auto indent
  • Syntax highlighting
  • Enklare auto-komplettering för dokumentet man är i
  • Öppna/skapa filer från ”adress”-fältet

Planerad funktionalitet (urval)

  • Projekt
  • Bättre, bredare, auto-komplettering
  • Support för plugins så man kan bygga på i så stor utsträckning som möjligt

Vi får hoppas att utvecklingen fortsätter i samma takt så vi snart har en riktig guldklimp till kodeditor på Mac-plattformen. Extra plus att den är open source. Tills dess kör jag vidare på Geany i X11 genom Homebrew för sorgligt nog är det bästa lättviktiga editorn för Mac!

Publicerat i Open source | Etiketter , , , , , , , , , | 1 kommentar

Är migrering från Microsoft Office till OpenOffice.org lönsam?

Postat den 2 december, 2010 av Erik Johansson

Det är en fråga många ställer dig och ett konstant diskussionsämne i kommentarsflödena när det kommer artiklar och kritiska röster om att offentlig sektor borde köra open source för att spara pengar som vi kan lägga på annat.

Den första tanken är att Microsoft Office kostar en väldans massa pengar i licens-kostnader medans OpenOffice är open source och gratis, detta ger då två fördelar – dels inga licenskostnader och dels kan man se till genom att hyra in kompetens om det skulle behövas att produkten utvecklas efter egna specifika behov eller framtida kompatibilitetsproblem. Hur osannolikt det än ser ut idag så kommer Microsoft och Microsoft Office någon gång dö och bakåtkompatibiliteten med dina gamla dokument kan när som helst brytas. Använder du en öppen standard och en fri programvara så kan det problemet alltid lösas med egen eller inhyrd kompetens.

Ser man det krasst till kostnadsperspektivet så är rösten mot det fria alternativet, openoffice.org, att det är support som kostar och att det ”sämre gränssnittet” sänker produktiviteten hos företagen. Dock finns det flertalet studier som visar att även om upplevelsen hos användaren är att man arbetar sämre i ett visst gränssnitt så är det ofta inte fallet, utan användaren har vant sig rent flödesmässigt redan efter någon vecka.

År 2006 valde det finska rättsväsendet att tillsammans med en del andra delar av Finlands offentliga sektor byta från just Microsoft Office till OpenOffice.org och även från Microsofts proprietära format .doc till OpenDocument (.odt).

2005 såg deras datormiljö ut som följer

In 2005 the Finland Ministry of Justice licensed the following software, running on Win NT 4,  at an annual cost of 297,000 Euro:

7,200 Lotus Smartsuite 97/Millenium

2,900 MS Office 97/2000/XP/2003

< 300 WordPerfect 5.1

De lade upp tre alternativ där nummer 1 var att migrera alla Lotus Smartsuite till MS Office 2003, nummer 2 var att migrera alla inklusive äldre versioner av MS Office till 2003 och det tredje förslaget var att migrera till OpenOffice.org, något som alltså till sist valdes.

Resultatet av denna migrering finns nu att läsa i en studie av Martti Karjalainen på University of Tampere, ”Large-scale migration to an open source office suite: An innovation adoption study in Finland” (pdf)

En av de mest intressanta och kanske värdefullaste delarna att ta åt sig av denna studie, inför framtida kostnadsberäkningar inför en migrering, är enligt mig följande:

Table 9-2 indicates that the final OpenOffice.org migration and deployment costsfor the years 2006-2011 will be be slightly below (5%) the original cost estimate of 2.1 M€.

Hela den här studien visar ganska tydligt vilken succé migreringen varit och att det absolut borde ses över av den svenska staten. Senast nu under hösten meddelades ju att även den Franska polisen skulle gå över till fri programvara så det bör inte finnas några funktionsmässiga förhinder i att göra ett byte. Jag vet, genom kontakter i den Moderata riksdagsgruppen, att det arbetas flitigt på att ta fram förslag inom detta och även att det ska satsas pengar på att främja open source generellt i offentlig sektor. Dock finns det flertalet stofiler och många kvar av den generation som växt upp med bristfällig datorkompetens och känner sig alltför osäkra på annan mjukvara, eller t.o.m. annat flöde, än det de arbetat in. Vi får hoppas att det ändras med tiden!

Publicerat i Open source | Etiketter , , , , , , , | 1 kommentar

Konkurrera eller kollaborera?

Postat den 24 november, 2010 av Erik Johansson

En fråga som ständigt rör sig i diskussioner kring open source är om man bland alla de miljontals projekt som finns, inte minst linuxdistributioner, kanske bör gå samman allt mer och sammarbeta på gemensamma projekt istället för att skapa flera småprojekt med mindre skillnader. Denna fördelning på småprojekt har ofta gjort att många projekt drivs av enskilda personer med stort hjärta istället för en grupp av riktigt kompetenta personer, då de ofta driver sina egna småprojekt enligt den modellen att snabbaste vägen att lägga till funktionalitet man själv önskar är att bygga den själv i ett eget sidoprojekt.

Samtidigt som detta såklart är en av de stora fördelarna med open source, att man snabbt kan dra ut en ”fork” av ett huvudprojekt och sedan utveckla det vidare med egen funktionalitet, så gör detta såklart att utvecklingstakten på huvudprojekten ofta slöas ner i den saknad av utvecklare jag beskrev ovan. Detta kan möjligtvis vägas upp av att koden i sidoprojekten släpps öppet och kan tas tillbaka in i huvudprojektet, men väger det verkligen upp fördelarna med att sammarbeta?

I min mening är samarbete inom utveckling, och många andra områden såklart, mer än att bara leverera sin del var och en. Kollaborativ utveckling handlar om gemensam brainstorming av lösningar utifrån de förslag och idéer kring funktionalitet som finns på bordet och därifrån får man fördelar så som snabbare utveckling, med en mer framarbetat idé kring hur det ska kodas, samt i många fall bättre och mer genomtänkt kod vilket leder till en stabilare och snabbare applikation. Med den konkurrenssituation som råder bland applikationerna blir det istället många fall där det till slut blir lapptäcken av kod och funktionalitet taget från andra applikationer. Konkurrens mellan projekt medför dock fördelen, som konkurrens inom alla sektorer, att det sporrar andra utvecklare till att göra en ännu bättre produkt. Men frågan är om så är fallet när det inte finns pengar att tjäna i samma utsträckning som traditionella produkter?

Vad tror du, skulle öppen källkod vinna på mer samarbete mellan utvecklare eller är den rådande konkurrenssituationen mellan snarlika applikationer något som utvecklar applikationerna mer? Kommentera gärna.

Publicerat i Open source | Etiketter , , , , | 3 kommentarer

Open source – ideologi eller arbetssätt?

Postat den 11 november, 2010 av Erik Johansson

Jag har tidigare skrivit om att Open source inte fyller något självändamål utan snarare ska ses som ett sätt att låta en applikation växa sig bättre. Det finns dock undantag. Det finns personer som inte använder fri programvara för att den är bättre eller för att de själva tänkte utveckla den för sina behov. Det finns personer där fri programvara är en del av deras frihetsideologi.

Denna frihetsideologi-rörelse kan man säga har Richard Stallman i fronten. En extrem frihetsaktivist inom open source-rörelsen. Han totalvägrar allt som är ens i närheten av proprietärt och frågan är om det inte snarare stjälper än hjälper de projekt han är delaktig och ledande i. Min personliga åsikt är att denna starka ideologiska förankring är ovärderlig i början av att en rörelse eller ett projekt växer fram. Det behövs ofta en visionär som satsar högt och får projektet att gå framåt. Dock är även motsatsen otroligt viktig inom ett projekt, och än viktigare ju längre tiden går och ju mer accepterad ens produkt blir. Man måste ha någon som tar ner dessa visionära satsningarna på jorden och istället ser till hur bästa kompromissen ser ut för att det också ska bli en så bra produkt som möjligt.

Vad har då detta med rubriken på inlägget att göra? Jo – ideologiska visionärer såsom Stallman är otroligt viktiga för att rörelsen kring fri programvara ska hållas levande, uppmärksammad, ha sin plats i mjukvaruvärlden. Men samtidigt måste projektledarna för olika open source-projekt någonstans se hur man kan implementera t.ex. stöd för proprietära format i sitt öppna program, för utan det stödet kommer folk, framförallt de som är inlåsta i något Microsoft-format (läs .docx), aldrig gå över till den fria programvaran och därmed få upp ögonen för och kanske med tiden konvertera till även ett öppet format.

Publicerat i Open source | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

OpenOffice.org vs. LibreOffice belyser både fördelarna och nackdelarna med open source

Postat den 3 november, 2010 av Erik Johansson

Sedan Oracle köpte upp Sun har i stort sett alla deras projekt inom open source benämnts vara i krissituation då Oracle satsningar på öppen källkod kan vara lite tvetydig. Å ena sidan satsar de enorma pengar på att utveckla och ge tillbaka till open source-communityt. Å andra sidan ses de ofta giriga då de, ganska självklart, hellre lägger krut på sina kostsamma lösningar mot företag.

Inte blev det bättre då de, efter uppköpet av Sun, valde att helt ta bort gratisversionen av Solaris, Open Solaris, samt började stämma bl.a. Google för deras implementering av Java på Android-plattformen.

Senaste fajten kring de projekt som följde med i Sun-köpet gäller Office-sviten openoffice.org som Oracle vägrat staka ut en framtid för och istället varit helt tysta kring. För en dryg månad sedan valde så en grupp utvecklare, med stöd av bl.a. Google och Novell, att starta Document Foundation och den nya, på Open office grundade, produktivitetssviten LibreOffice (”Fri office” på spanska).

Hela denna situationen kring Oracles uppköp av Sun och deras öppna projekt belyser, som jag skriver i rubriker, både fördelarna och nackdelarna med open source. Det är inte första, och knappast sista, gången vi ser öppna projekt dö ut. Det handlar inte alltid om uppköp utan kan lika väl handla om brist på resurser, utvecklare eller svårigheter att göra pengar av produkten då man släpper den fri. Detta medför att ett företag som satsar på en öppen produkt alldeles för lätt kan hamna i en situation då produkten måste bytas ut och man kanske behöver utbilda personalen på ännu en ny produkt inom en relativt kort tid. Detta kan såklart även hända med kommersiella produkter, men där har det säljande företaget oftast en ekonomisk bas av de intäkter de gör på försäljningen och därmed är inte en försäljning eller annan problematik lika trolig.

Fördelarna som här visas med open source är hur lätt ett projekt ändå kan leva vidare i en ny form. När Open Solaris lades ner skapades Open Indiana på samma kodbas, LibreOffice bygger på OpenOffice.org, MariaDB är en vidareutveckling av MySQL och så vidare. Ett företag som satsar på en lösning med öppen kod kan alltså lätt, om produkten läggs ner, anställda en utvecklare och fortsätta bygga på den lösning man redan arbetar på.

Hur ser du på situationen som uppstått med Oracles uppköp av Sun?

Publicerat i Open source | Etiketter , , , , , , , , , , , | 1 kommentar